Hungerstrejkar

Varning!! Inlägget är rent av negativt och innehåller klagomål på en människa som ni vet att jag älskar. 

I dag har vi haft ett tråkigt snöoväder som dragit in över Malmö under dagen, så när D hade slutat jobbet för en halvtimme sedan och fortfarande inte kommit hem började jag bli orolig, folk här i söder vet inte hur man kör bil i vinterväglag, men mer om det i något annat inlägg. Några minuter senare ringer han och berättar att han är kvar på jobbet och måste jobba över, då började mina hormoner rusa runt i kroppen. Mer än en halvtimme efter att han slutat, en kvart efter att han borde varit hemma, ringer han och säger att han jobbar över?! 
Jaja, tänker jag, bara bita ihop och inte släppa ut det som hormonerna får mig att känna. 

När han sedan, en timme senare, kommer hem har han (typ inte) handlat med sig ingredienser jag bett honom om, för att göra en äppelpaj. D är nämligen ledig i morgon så det kan vara gott att ha att fika på antingen i kväll eller under morgondagen.
Inköpslista:
6 gröna äpplen
1 pkt mjöl
1 förpackning vaniljsås

Han kommer hem med:
7 halvröda äpplen, varav tre är maskätna men alla sju har bruna "tappmärken", många!
1 pkt mjöl (wohoo!!)
1 förpackning vaniljvisp, som vi dessutom ätit tidigare och tyckt så illa om att vi fått slänga den då.

Nej, där kan jag inte längre kämpa emot hormonerna. Hans ursäkt? "De hade inga andra äpplen". Nej, han handlade inte på något litet livs utmed vägen, han var på Ica Kvantum på Emporia, och tydligen erbjuder Ica Kvantum endast en sorts äpplen, och det är tappskadade och maskätna äpplen...

I kväll hungerstrejkar* jag medan han äter korv och makaroner. 
Hej då.


Bilden var sparad sedan tidigare på min iPad som jag skriver från just nu, men den passar ju ganska bra när man är gravid också ;-)


*Det blev för mycket så nu säger kroppen nej till allt som har med mat att göra.