Jeweljulia

 

Härom kvällen satt jag och D och fyllde i det som gick i "Första boken om mig" som vi köpt till bebis. Där står bland annat att man ska fylla i hur mamman mådde under graviditeten, så jag valde att skriva alla graviditetssymptom som jag upplevt. Vi kan säga såhär; om det skulle dyka upp något nytt nu (gud förbjude...) så kommer jag behöva skriva på raderna för "och såhär mådde pappa" också.

Det som jag hittills inte fått är svullnad i händer och fötter (mer än om jag har på klackar, då svullnar tårna speciellt) eller åderbråck. Det är väl ungefär det, sen har jag fått resterande symptom och lite till.

Ett axplock är dålig hy, kräkningar och illamående under hela graviditeten, halsbränna och sura uppstötningar, matthet, nedsatt koncentrationsförmåga, hjärtklappning och jag blir väldigt lätt svimfärdig. Om jag ska handla t.ex. måste jag ha koll på vart jag kan sätta mig om benen skulle börja vika sig, jag har varit nära att krocka när jag kört bil alldeles för många gånger - eftersom att jag inte längre har kvar förmågan att vara koncentrerad på något, jag måste alltid stämma av vart närmsta papperskorg eller toalett är pga kräkningarna och jag kan inte längre äta vad som helst, för om det har för mycket krydda känns det som att hela halsen/bröstet ska brinna upp.

 

Ja, det var bara lite av allt. Kul va?! ;)

Som tur är har jag en liten vilding i magen som har sparkat riktiga karatesparkar sedan vecka 15, och man har känt sparkarna utanpå magen sen vecka 17, så det där "fladdret" till sparkar som många gravida pratar om har jag ingen aning om hur det känns. Det är de där sparkarna som får mig att känna att det är värt att gå igenom allt som jag behöver gå igenom.

Tänk att i dag är det bara 104 dagar kvar till BF.